Jag är mållös, eller blev det när jag läste att över 84 har dött på ungdomslägret utanför Oslo. En av de första tankarna var,"hur kan jag hjälpa till?". Sen kom textmeddelandet om att Sluta Panta Chatten skall ha öppet och de undrade om jag kan chatta med ungdomarna då om det som har hänt. Jag svarade direkt JA.
Jag hoppas på goda diskussioner med de som tittar in och att det arbete min kollega Nici och jag gör känns värdefullt för chattbesökarna.
Sen vill jag åka till Norge och hjälpa folket där att komma över denna stora tagedi som inträffat. Men hur skall man göra det? Det vet jag inte...
Mitt hjärta och mina tankar är på er som känt någon eller varit med om denna tragiska händelse.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
0 kommentarer:
Skicka en kommentar